Ett återkommande problem var tex. att den inte gärna ville starta när den var varm. Ett annat var att när man trampade lite extra på gasen för att snabbt komma över en korsande, trafikerad väg eller snabba på sin omkörning så dog den på några cylindrar och tuffade fram i en maxfart knappt märkbart snabbare än en traktors.
Och så var det packningar och tändstift och lyktor och generator och topplock och till sist gav jag upp och sålde den. Verkstadskillarna köpte den. De såg det som sitt livs kall att once-and-for-all lösa mysteriet med den brasilientillverkade förrrden. Jag vet inte om de lyckades.
Häromåret tröttnade jag på att ideliga verkstadsbesök med min älskade Alfa åt upp alla mina pengar och bestämde mig för att även den behövde bytas ut. Jag bestämde mig för att köpa en alldeles ny bil den här gången, en med garantier och grejer.
Det finns ett antal skäl till valet av Kia men det absolut främsta är att de har flest års nybilsgaranti. Som det nu visat sig så var det nog ett klokt val. För gissa vad, den nya bilen är på verkstad! Den har de senaste tre månaderna varit på verkstad 5-6 gånger och sammanlagt ett par veckor. Det är något fel på fläkten och man lyckas inte hitta orsaken.
Som en god vän nyligen konstaterade så är det väl helt enkelt min lott i livet - att äga bilar som strular. Hennes lott i livet är att bli av med bagage när hon flyger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar