Jag och mina andra jag

På sätt och vis är vi väl tillbaka där vi redan befunnit oss ett antal gånger. Det där läget där jag måste komma med någon sorts ursäkt till varför hyllan med nya inlägg har gapat så tom ett bra tag (igen). F-n, har jag blivit för nöjd eller?
Näää... Jag är alldeles säkert fortfarande irriterad på någon liten skitdetalj dagligen men jag är helt enkelt bara skitkass på att låta dessa saker hamna i bloggen.

Jag har absolut NOLL läsare, så rent teoretiskt kan jag ju skriva (eller inte skriva) precis vad som helst eftersom den enda som kan tänkas bry sig är jag själv. Ja men nu är ju jag då så funtad att jag kan liksom inte med att skriva något som jag inte tror att någon annan i stratosfären eventuellt kanske kan ha någon sorts behållning av. Om inte innehållet kan bjuda på några intressanta upplysningar eller detaljer så kan kanske någon liten fyndig meningsbyggnad eller väl uttryckt aforism skänka någon sorts (läs)glädje. Och dessa krav ställer jag alltså på mig själv som författare (eller ja, skribent då för bövelen) med mig själv som enda läsare/mottagare. Ni kan ju bara tänka er om jag skulle försöka tillfredsställa någon ytterligare!


Sen kan man ju verkligen fundera över vad typ av diagnos som känns rimlig då jag här talar till mottagaren "ni" samtidigt som jag säger att ingen läser det här mer än jag själv. Betyder det att jag har någon sort hybris gällande min egen person?

Åh, stackars mig...

I helgen bjuds jag på 48 timmars party i Berlin av mitt företag.

Vad tusan ska jag packa?!?!

Och inte nog med att jag måste tänka ut det så måste jag även pre-packa för att sedan omedelbart, tidigt måndag morgon, dra till Stockholm där jag ska rivstarta nytt roligt projekt i 4 dagar.

Vill ju inte släpa på allt för mycket packning då heller, mellan 1:a-klassvagnar och hotell.

Och sen kan det ju eventuellt bli lite körigt att hinna med att träffa en himla massa underbara vänner som finns i just Sthlm.

Ja, och så alla dessa hotellfrukostar som man måste ta sig igenom...



Åh, stackars mig...

En lista

Det är fredag, precis på gränsen mellan eftermiddag och kväll. Jag har jobbat hemifrån idag så det blir inget så tydligt slut på arbetsdagen som när man lämnar kontoret.

Jag är på ett strålande humör idag, alltså ännu bättre än ett genomsnittligt gott fredagshumör, så just nu känns inga problem särskilt stora. Jag skulle till och med kunna sträcka mig till att på ett osympatiskt käckt vis benämna dem som utmaningar istället för problem.

Well, här kommer en lista över sådant man kan se som problem utmaningar:

- Att man inte kan njuta av den blå himlen, den gula solen och den hyfsade temperaturen eftersom det envisas med att blåsa storm ute.
- Att jag ännu inte kunnat bestämma mig för om jag ska vara hemma eller ge mig ut ikväll.
- Att om nästan inte äter några kolhydrater så blir man onykter redan på första glaset vin.
- Att det inte bara kan vara lagom. Har under en period haft alldeles för lite att göra och från och med nästa vecka kommer jag ha alldeles för mycket.
- Att jag inte har en aning om vad jag ska ha med mig för kläder till partyhelgen i Berlin nästa vecka.
- Att jag inte lyckas få tag på EXAKT det tyg jag vill ha till gardin i sonens rum.
- Att jag ännu inte har tyckt mig ha råd med städerska.
- Att jag ännu inte kommit loss med projekt "inreda vind". Jag och sonen är ju så himla trångbodda på dessa 72 kvm.
- Att jag inte riktigt kan bestämma mig för om jag ska byta upp min 2 år gamla bil eller inte.
- Att jag uppenbarligen inte har ett tillräckligt innehållsrikt liv för att kunna åstadkomma intressanta blogginlägg på en daglig basis.

Har ingen passande bild till detta.