Idag sken solen för ovanlighetens skull över Skåne. Jag tänkte av någon anledning att vi väl borde passa på att besöka den i Malmö pågående festivalen. Först stod vi och kollade på en talangshow för barn en stund. Anton gillade det. Min axlar, som Anton satt på, var efter en stund inte så förtjusta.
Vi gick vidare till det märkvärdigt begränsade tivoliområde där Anton åkte två av de tre karuseller som var tillgängliga för barn i hans ålder.
Därefter tar jag min son i handen och drar/lotsar/föser honom genom sträcka efter sträcka av trängsel. Och genom all denna trängsel så är det enda han ser typ skrevet på alla människor som inte ser och inte tar hänsyn till honom. Konstigt att han inte tycker det är så himla kul att trängas på en festival då när inte ens vi som har huvudet på genomsnittlig normalhöjd uppskattar trängseln!
Eftersom köerna till alla matstånd är minst några meter långa och jag ändå inte tror att sonen skulle uppskatta utbudet så letar jag upp en restaurangs uteservering för paus och födointag. Just detta ställe hade ingen barnmeny, visst är det kasst!? så A fick en pizza (som inte gick att få i barnformat). Jag tog ett glas vin.
Och efter det så hade vi fått nog och tog oss hem där jag lite stressat valde ut något ur kyl och frys att tillaga till middag medan A lekte med kompisgänget utanför.
Efter middagen fick A ordern att städa undan alla leksaker från golvet i sitt rum. Efter en stund kom han och meddelade att det inte gick eftersom alla grejer satt fast med klister. Jag föreslog att han skulle använda sina muskler och dra lite hårdare varvid han svarade att hans muskler tyvärr kommit bort. Och jag skrattar.
Något senare har en mätt, stimulerad och välmående A somnat på soffan och jag har burit in honom till hans egen säng i hans eget rum fyllt av grejer.
Själv sitter jag och läser bloggar som Skitungarna och Lotusbarnen och skäms för att det finns dagar, stunder och tillfällen då jag glömmer bort att vara tacksam för det jag har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar